Uppdrag: rädda liv i Ukraina

Fredrik Hallstensson samlar in pengar till ambulanser som skänks till Ukraina.

När han ger sig iväg på sin femte resa till det krigsdrabbade landet följer Lokalaktuellt med. 

I staden Volodymyr träffar vi politiker och militärer som är djupt tacksamma för de livräddande gåvorna. Och två gånger samma dag ljuder flyglarmet över våra huvuden.

När Fredrik Hallstensson för femte gången sätter sig i ett räddningsfordon och ska köra från Sundsvall till Ukraina lägger han som vanligt en bibel under förarsätet.

– På en sådan här resa till Ukraina gäller inga försäkringar, men för mig fungerar bibeln lika bra, säger han.

Och sedan bär det iväg, Heja Sundsvalls utsände får nöja sig med samma försäkring.

RÄCKER SOM FÖRSÄKRING: En bibel under förarsätet är tillräckligt som försäkring, enligt Hallstensson.

När kriget i Europas östra hörn startade i februari i år hade Fredrik en hög post inom en stor svensk vitvarukedja. Då han tidigare under många år engagerat sig i en egen stiftelse och gjort stödinsatser för barn med svårigheter, var det egentligen inte långsökt att ett krig nära Sveriges gränser också skulle beröra honom på djupet, och dessutom sätta fart på hans omvittnat stora initiativförmåga.

– När bilderna började strömma ut från Ukraina kunde jag inte sitta still och se på. Att behoven av hjälp utifrån var omätbara förstod jag direkt och tänkte att även jag kunde ställa upp, förklarar han.

Med arbetsgivarens goda minne satte han jobbet på paus och började tillsammans med vännen Frank Olofsson (chef på Sundsvall Timrå Airport) leta utrangerade ambulanser som var till salu. En kontakt med organisationen Ukrainahjälpen Filippus som sedan 1992 transporterat förnödenheter till Ukraina och gjort hjälpinsatser på barnhem i landet, gjorde att de hittade ett nätverk att samarbeta med. Då snurrade allt igång på allvar.

– Äldre men fullt fungerande ambulanser tas ur bruk av de svenska regionerna och finns ibland ute på öppna marknaden. Några sådana har vi köpt för insamlade medel, och vi har även som gåva tagit emot den typen av ambulanser från regioner som gillar vårt arbete, berättar Fredrik och skänker en tacksamhetens tanke till både Region Västernorrland och Region Jämtland Härjedalen.

Drygt 3 miljoner kronor har kommit in från privatpersoner och företag via insamlingar på sociala medier, auktioner och genom aktiviteter där Fredrik och Frank visat upp sig och berättat om sitt arbete.

– Intresset att vara med och stötta Ukraina är otroligt stort och bland det finaste jag någonsin varit med om. Kan jag här passa på att tacka alla fantastiska människor som bidragit så vill jag göra det!

Under våren och sommaren har åtta ambulanser av standardmodell körts från Sverige och överlämnats till den ukrainska staten. Dessutom har en brandbil och en större ambulans, kallad monsterambulansen och utrustad som en mindre operationssal, gått samma väg.

MONSTERAMBULANSEN: Det största fordonet som Fredrik Hallstensson och hans vänner kört iväg till Ukraina är denna jätteambulans, en rullande operationssal. 

Den här gången är fordonet som ska till Ukraina en Ford Transit som tidigare varit taxi och använts inom färdtjänsten i Linköping. Fredrik har själv målat röda kors på sidorna och på huven på den vita bussen för att tydliggöra att det är ett räddningsfordon. Modifieringen gör att den kallas för “ambuss”, nästan en ambulans. Dessutom gör dessa markeringar enligt Fredrik att det går enklare att ta sig fram genom kontroller och gränsövergångar.

– Verkstaden Bilfix i Sundsvall hjälpte mig på ovärderligt sätt att renovera den och få den i bra skick, ett jobb som med arbete och reservdelar är värt 100 000 kronor. Det är bara ett av många exempel på hjälpsamhet vi stött på, säger Fredrik.

Även det polska färjerederiet Polferries som trafikerar rutten Nynäshamn-Gdansk ställer upp. De tycks ogilla kriget lika mycket som alla andra och bjuder därför på hytter och mat ombord för chaufförer från nämnda Filippus, dit även Fredrik och hans team kan räkna sig.

Från Gdansk är det 80 mil till den gränsövergång där bussen denna gång ska in i Ukraina. Dit kommer vi i gryningen en tisdag i augusti efter att ha övernattat i Lublin, drygt två timmars bilresa från gränsen.

Läget är spänt vid kontrollen. Beväpnade vakter syns överallt och fotoförbud råder. Vi stannar vid olika byggnader där dokument ska granskas, något som tar flera timmar. Tack vare samverkan med nämnda Filippus som sedan många år är etablerade med hjälpverksamhet inne i Ukraina och som förberett vår ankomst, går det ändå snabbare än för andra i kön.

Vi åker några mil in i landet till staden Volodymyr, en av Ukrainas äldsta städer med nära 40 000 invånare. Efter vägen ser vi patrullerande soldater längs järnväg och på broar och det blir gripbart att vi befinner oss i ett land i krig. 

Framme vid stadshuset i Volodymyr möts vi av en delegation bestående av företrädare för staden, militärer och andra som är engagerade i vår ankomst.

VÄLKOMMEN: En “ambuss” levereras i den ukrainska staden Volodymyr. Fredrik Hallstensson till vänster på bilden har gjort fem resor med räddningsfordon till det krigsdrabbade landet. Den här gången möts han av en delegation med representanter från militären och lokala beslutsfattare.

STORT TACK: Nazar Romaniuk som arbetar inom ukrainas militära organisation och Serhii Porokhnavets från hjälporganisationen Filippus tackar Fredrik Hallstensson för anskaffning av ambulanser och andra räddningsfordon.

– Vi är djupt tacksamma för allt stöd vi får från Sverige, leveranserna av dessa fordon är till mycket stor hjälp. De är nu spridda över hela Ukraina, räddar liv varje dag och gör skillnad för oss, säger Nazar Romaniuk som arbetar inom Ukrainas militära organisation.

För Fredrik blir detta en av de starkaste upplevelserna under besöket, och han drar sig undan folksamlingen med tårar i ögonen.

– Det är så många hemma i Sverige som engagerat sig för att hjälpa till, och att höra detta går på djupet i mig. Det känns meningsfullt att vi är många som har engagerat oss, säger han.

CHAUFFÖRER: Vitalij och Jevgenjev kommer från Charkiv och har tagit på sig uppdraget att köra “ambussen” till sin hemstad.

Fram till fordonet kommer två män som tidigare bodde i Charkiv i Ukrainas nordöstra del. Det visar sig att de båda flytt med sina familjer till det säkrare området vid gränsen mot Polen, men nu ska de ta uppdraget att köra “ambussen” till sina hemtrakter.

Fredrik ger dem några korta instruktioner som ska underlätta körningen och sedan är de båda chaufförerna iväg. Någon tid att spilla finns inte, liv går att rädda många mil österut.

Tillsammans med Aleksandr Sachuk, vice kommunordförande, och Filippus representant i Ukraina, Serhii Porokhnavets, erbjuds vi en rundtur i Volodymyr. De vill främst visa att livet pågår ungefär som vanligt, trots att landet är under attack från grannen Ryssland.

Vi besöker historiska platser, ett sjukhus, en kyrka, bygget av nya lägenheter, en marknad och efter att vi ätit lunch hamnar vi mitt i ett bröllop i en park.

Två gånger under rundturen ljuder flyglarmet. Ingen tycks reagera.

Under våren kunde ett flyglarm orsaka panik, men nu är det vardag säger personer vi pratar med. Då ska man ändå veta att Volodymyr bombades på morgonen den 27 februari och att en person på en militärbas dog.

I VÄNTAN PÅ FRED: Vid busstationen ser livet ut att pågå som vanligt.

VÅRDAR KRIGSOFFER: Vi besöker ett sjukhus och får se nya operationssalar som tar hand om krigsoffer, men minnet som fastnar är fönstren som täckts för att skydda vid raketanfall. I februari bombades Volodymyr.

BYGGER FRAMTID: Nya lägenheter byggs i staden. “Vi vill gärna visa att det finns en framtid här, inte bara krig”, säger kommunens vice ordförande (till höger).

FEST FÖR KÄRLEKEN: Även fast Ukraina är attackerat och ett krig pågår, spirar kärlek. Vi hamnar oplanerat mitt i ett bröllopsfirande i en park.

TACK SVERIGE: Det råder inget tvivel om att många i Ukraina är tacksamma för stödet från Sverige. “Tacksamheten i Ukraina är väldigt stor. Min dröm är att vi ska kunna ordna en stor fest i Sverige och tacka för all hjälp med ambulanser, livsmedel, kläder, pengar och annat. Och jag vet att många ukrainare tänker likadant”, säger Serhii Porokhnavets, Filippus, som var på besök i Ljustorp så sent som i augusti. “Det stämmer. Det finns två länder som sticker ut bland dem som hjälper oss, och det är Polen och Sverige. Jag skulle gärna vilja vara med och tacka Sverige i ett fint och festligt offentligt sammanhang”, tillägger Nazar Romaniuk som arbetar inom Ukrainas militära organisation.

Vi får skjuts tillbaka till gränsen och eftersom man inte får gå till fots ut ur landet utan måste sitta i ett fordon, lyckas vi få lift genom gränsstationen av en ukrainsk kvinna och hennes två barn.

Därefter tar vi oss till Warszawa och flyger hem till Sverige. För Fredrik är det en av många insatser för det ukrainska folket, och arbetet fortsätter med insamling till fler ambulanser och även brandbilar.

– Det går att hjälpa dem på många sätt, det viktiga för mig är att göra något istället för att bara sucka och vara arg på han i Ryssland som startat kriget, säger Fredrik. 

TEXT OCH FOTO: ANDERS LÖVGREN

STILLA STUND: Vid ett besök i en kyrka tänder Fredrik Hallstensson ett ljus.

ALLT SOM RULLAR ANVÄNDS: Utanför sjukhuset i Volodymyr står ett äldre exemplar av räddningsfordon. 

KRIG SOM LEK. En flicka på utflykt med sina föräldrar rattar sin militärjeep.

Namn: Fredrik Hallstensson • Ålder: 54 • Familj: Gift med Elin, hunden Sten, tre söner från tidigare äktenskap • Bor: Hus i Gryttjen, Matfors • Intressen: Bilar, älskar bilmässor • Övrigt: Valdes till Sundsvalls köng 2018.

I tidningen Lokalaktuellt/Bättre affärer hittar du mer lokal läsning: