Vera är punkens framtid – men vardagen är en kamp mot tröttheten
Sundsvalls storhetstid som en punkigt näste trodde vi var långt borta när 20-åriga Vera Norea Ördell kliver fram och tar plats.
– Punk för mig är att ta ställning mot orättvisor, det handlar många av mina låtar om, säger hon.
Men bakom den punkiga ytan finns också en jobbig tonårstid med avhoppad skola, kamp mot psykisk ohälsa och en enorm trötthet som ibland suger musten ur henne.
– Har ni med er öronproppar, frågar Vera Norea.Det har Lokalaktuellt reportageteam inte. Men replokalen vid Sidsjön som drivs av Studie-förbundet Bilda är välutrustad och i fikarummet finns en korg med både plektrum och öronproppar att köpa för en tia.
Det ska visa sig vara en bra affär. Inne i rep-lokalen som delas med andra band och inte är större än ett normalt förrådsutrymme står två trumset vilket gör det minst sagt trångt när Vera med bassist och två gitarrister samt reportageteamet ska få plats. Men vi hittar varsitt hörn innan volymratten på förstärkaren vrids upp och bandet kör igång.
Ur högtalarna strömmar Carnival Dreams, titellåten från skivan som kom i fjol och som fått ett väldigt fint mottagande. Sedan följer fler låtar från plattan och det är melodiöst och rockigt. Allt är skrivet av Vera själv. Även om hon till det yttre har en tuff och punkig stil, så är det inte renodlad punk som bandet spelar.
– Vi säger själva alternativ rock. Många tänker kanske på mig som sångerska i Hårdgnissel, och det bandet är verkligen punk. Här är jag Vera Norea med ett annat band, säger Vera.
Vi tar det från början.
2015 var den då 14-åriga gitarristen Vera Norea med på musiklägret Summer Rock på ungdomsgården Domsaga i Sundsvall. Där träffade hon andra musikaliska likasinnade och fick en idé.
– Jag mötte Manfred Linde och Annie Boström och tyckte helt enkelt att de såg coola ut. Jag frågade om de ville starta ett band, berättar Vera.
När Annie slutade värvades trummisen Simon Semb till Hårdgnissel (för övrigt ett av de bättre bandnamnen som någon kommit på) och. "Hårdgnissel låter som om man tar massa instrument och kastar ner dem för en rutschkana”, är en beskrivning av bandets musik som går att hitta i sociala medier.
Efter några års hårt gnissel där bandet skrivit musik tillsammans och fått stor uppmärksamhet i musikkretsar kände Vera att det var dags att göra något även på egen hand. Det resulterade i att hon började skriva låtar mer utifrån egna tank-ar och upplevelser.
– När jag skrev Carnival Dreams var det väldigt viktigt att texterna både kändes personliga och välskrivna. Men en låt kan handla om olika saker beroende på hur man lyssnar. Den kan vara personlig och politisk och handla om till exempel ett korrupt samhälle, men den kan handla om något helt annat om man lyssnar ordagrant på storyn. Men mycket handlar om att jag vill göra världen bättre och mer rättvis.
Hennes musik inspirerar många och i fjol fick hon en fin bekräftelse på det, när Sundsvalls kommun tilldelade henne 2021 års kulturstipendium.
Tonårstiden har inte varit spikrak för henne. För att ta den korta versionen så fick hon så jobbigt i skolan att hon hoppade av gymnasiet under det andra året, men säger att det var problem långt innan dess. Hon berättar att en stor trötthet ofta hänger över tillvaron.
– Min trötthet påverkar varje del i min vardag, från när jag vaknar på morgonen tills jag somnar på kvällen. Jag kan inte jobba, och det är väldigt svårt att plugga, som andra personer i min ålder gör, på grund av hur trött jag är. Det började när jag började ta en medicin i 13-14 årsåldern, och sedan har det inte gått över. Jag har bättre och sämre perioder, men tröttheten är alltid där, säger Vera.
– Det är väldigt svårt att hitta ork till att skriva och spela musik, även fast jag älskar det, vilket jag är väldigt ledsen över eftersom att det känns som att jag har så mycket potential, men kan inte nå den, fortsätter hon.
Vera har fått diagnoser, men vill inte säga exakt vilka. Det är ändå ingen av diagnoserna som kan förklara varför hon är så extremt trött. Hon måste hela tiden spara på energin för att kunna göra det hon vill. Hennes drömmar kretsar kring musik och kreativitet.
– Jag drömmer om att kunna pusha min konst till den nivå jag känner att jag har potential att nå. Det gäller både att förbättra min egen förmåga och experimentera, att ta hand om min mentala hälsa så att jag orkar vara så kreativ med så lite hinder som möjligt, men också att rent ekonomiskt ha råd med att genomföra mina idéer, säger Vera.
– Jag vill såklart nå människor och kanske vara den musiker för dem som andra musiker varit för mig, att hjälpa folk ta sig igenom svåra perioder och att inspirera. Jag tycker också väldigt mycket om att spela live, och jag skulle vilja skapa ett riktigt pampigt nummer att spela inför mycket folk, lägger hon till.
För att hämta igen förlorad skoltid läser hon nu halvtid på en folkhögskola. Vid sidan av det ägnar hon sig åt musik, och att sy egna kläder.
– Jag syr allting för hand med nål och tråd för maskiner är så krångliga. Jag tar ett plagg som jag redan har och skissar ut alla delar så att jag har ett mönster, klipper ut delarna i tyget jag ska ha, och sedan syr jag ihop allt. Jag syr först basplagget, och sedan lägger jag till detaljer jag gillar, typ spets, volanger, paljetter eller vad jag nu vill ha, berättar Vera.
En del av hennes sydda kläder används sedan på scenen med Vera Norea eller Hårdgnissel. Räkna med att vi får höra mer från detta musikaliska löfte!
– Just nu längtar jag jättemycket efter att få spela inför publik igen, både med Hårdgnissel och som Vera Norea, avslutar punksångerskan.
TEXT: ANDERS LÖVGREN • FOTO: KATARINA LÖVGREN
Namn: Vera Norea Ördell
Ålder: 20
Bor: I en lägenhet i Sundsvall
Familj: Mamma, pappa och lillasyster
Favoritmat: Jag gillar indisk och nord-afrikansk mat, mest grytor. Egentligen alla grytor man kan doppa bröd i.
Bästa serie/film? Sagan om ringen! Jag hade också en period för några år sen när jag var besatt av Prinsen av Egypten.
Förebild: Gerard Way, sångare i My Chemical Romance, har varit min förebild sedan jag var runt 12-13 år gammal. Jag ser upp till hur han blandar konst och musik. Vi är båda nördiga, dramatiska musiker med psykiska problem, haha! Och han var också väldigt instängd som tonåring, precis som jag, och jag ser upp till hur han sedan lyckades ta sig ur det, och började vara aktiv och göra musik. Och han älskar Sagan om ringen precis som jag.
Favoritplats: Min säng förmodligen. Jag är trött och gillar att sova.
PUNKSVALL: I slutet av 1970-talet och på 1980-talet var Sundsvall en stark utpost för punken med band som Rasta Hunden, Vacum, Pizzoar och Brända Barn. Då föddes begreppet Punksvall, ett uttryck som med tiden bleknat och som det inte längre finns täckning för bland dagens band i staden – förutom Hårdgnissel med sångerskan Vera Norea Ördell. Mer om punken i Sundsvall: punksvall.se